måndag 22 juni 2009

En midsommarhelg till…

… har lagts till historieböckerna och den kommer att kategoriseras som mycket bra.

Midsommarafton med traditionsenligt firande på stranden i Getskär med våra härliga vänner. I år var vi 48 vuxna och barn och vi höll på till tidiga morgontimmar på Midsommardagens morgon. Ett par hade förlovat sig på morgonen och vår vän Johan firade sin 44:e födelsedag med alla oss - det fanns mycket att fira och dansa till.

Vi inte bara äter och dansar utan vi leker lekar också. I sedvanlig ordning var det Lars och jag som svarade för detta tävlingsmoment som i år innehöll 7 laggrenar - fart, kommunikation och musik var årets tema. Lars hittade en lek till som vi dock beslutade att inte ta med. En man och en kvinna skall gemensamt krypa ner i en sovsäck och sedan byta kläder och komma ut i varandras kläder… den tar vi på nästa fest!

Midsommarhelgen innehåller även varje år en Midsommardag, som jag tror många skulle vilja radera ur kalendern, i alla fall efteråt. Vår Midsommardag ägnades åt familjeaktiviteter i form av kreativ kunskapsöverföring av kultkultur till nästa generation. Min kära Lena och jag invigde vår 14-åriga Ebba och vår 12-årige Ludvig i de magiska "Gudarna måste vara tokiga" 1 & 2. Drygt tre timmars filmäventyr med stor godispåse och dryck därtill. Jag har säkert sett 1:an 10 gånger och skrattar lika mycket varje gång. Nu var det nog tio år sedan jag såg den senast och njutningen och tillfredsställelsegraden var total.

Midsommarhelg innebär också mycket trafik på våra vägar och olyckligtvis en del olyckor. Jag satt och jobbade på mitt kontor tidigare i eftermiddag och uppmärksammade sirener utanför mitt fönster på E6:an. Antalet utryckningsfordon tilltog och likaså deras sirener och jag förstod att en olycka hade inträffat i södergående fil söder om Stora Höga och Jörlanda. Lika naturligt började trafiken stocka sig och precis utanför kontoret är det en accelerationsfil från ett mot.

Stum av förundran ser jag stressade bilister köra så fort som möjligt för att troligtvis hinna så långt fram som möjligt istället för att bereda väg för de bägge brandbilarna, de bägge polisbilarna, de tre ambulanserna samt några bärgningsbilar. De mest tokiga var BMW:n med takboxen som gasade fram bakom den uttryckande brandbilen och bildade en fjärde egen fil utanför mitt fönster. Kanske dags för en ny kultfilm "Bilisterna måste vara tokiga"?

Mycket ledarskap och föräldraskap i mer privat tappning och samtidigt lite galenskap.

Sov sött


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar