Återigen en sen kväll eller en tidig morgon…

Egen tid är viktigt för oss alla och så även för Dig och mig. Jag får ofta egen-tid tidigt på morgonen innan alla andra är vakna och/eller på kvällen som just i denna stund. Mörkret utanför är kompakt och på pulsådern E6:an på andra sidan ängen pulserar det fortsatt, om än mindre än på dagen. Min stolta skrivbordslampa kastar ett lagom behagligt ljus över tangentbordet och det är bara ljudet från mina nedslag på tangentbordet och min något kurrande mage som omger mig.

Nattens nedslag är hur viktigt ledarskap är och hur viktigt det är med avsaknad av prestige i en relation och i en organisation. Tidigare idag har jag haft två stycken möten med potentiella kunder och uppdragsgivare för vårt koncept om Medarbetarsamtal - dialog & engagemang. Första mötet avbröt jag, på ett förhoppningsvis någorlunda snyggt sätt, då jag ställdes inför ett antal val - avbryta vs kämpsälja vs föreläsa. Att kämpa med alla försäljningknep och trappor skulle med största sannolikhet inte leda någonstans och att börja föreläsa i den situationen skulle naturligtvis bara skapa härliga frustrationer. 

Jag valde att avbryta för att inte slösa mer energi och samtidigt ge min värd möjligheten att lägga energi på annat än på mig.

I kvällens reflektion återkommer jag till att jag skulle vilja intervjua fem av hans anställda för att i någon form slå hål på hans bubbla och alla de motsägelsefulla budskap och floskler han "generöst" delade med sig av. Min parhäst Isac, som var med på mötet, och jag var mycket betänksamma över det företagets personal och deras situation. Vi behövde bara titta ut genom konferensrummets glasrutor för att se hur lite substans det fanns i det som sades. Tänk vad svårt det är att utvecklas när man bastionärt försvarar sin position…

Mötet efteråt var å andra sidan lysande. En ledare med ett smittande leende, med passion för människor och deras relationer, friska insikter om sig själv och framförallt en öppenhet som både attraherar och inspirerar. En lust smög fram att här vill jag arbeta. Mötet tog två timmar mot utlovade 45 minuter, men jag vet att Isac och jag kände att varje minut tillsammans var värdefull och lärorik och jag hoppas att vår värd bar med sig samma känsla som vi under resten av dagen.

Öppenhet vs prestige, insikt vs åsikt (kanske lite orättvis jämförelse) och utveckling vs försvar. Två möten - två världar och framförallt två sorters ledarskap. Jag tror att det har framgått vilket av dem jag tror på…

Sov sött